Namn för association eller tradition?
Genom en god vän som arbetar för Artdatabanken fick jag häromdagen inblick i en för mig ny aspekt av framtagningen av Nationalnyckeln, nämligen nomenklaturarbetet. Varje art ska få ett svenskt namn, nu ska man nå allmänheten och då duger inte längre latin, menar man. Och det finns ofantligt många arter som aldrig haft något namn på svenska. Men man nöjer sig inte med det - i folkbildningens namn vill man också byta ut alla missvisande svenska namn - latinet kan man inte göra något åt och det är det väl inte så många som förstår heller. En fjäril ska t ex inte heta boknätfjäril om den inte lever på bok. Inte heller får älggräsfjärilen behålla sitt namn, trots att dess larver lever på älggräs, eftersom folk då skulle kunna tro att den är tillhör gräsfjärilarna. Man ändrar också på alla namn som innehåller ord som "allmän", "stor", eller "liten", som är långa och otympliga etc etc (fler exempel här). Och det är där problemen börjar - för det tar förstås hus i helsike hos många som kan de gamla namnen. Ett "getingbo" för att citera min vän.
Vad är ett namn? Och vad bör det vara? En genom århundradena oföränderlig etikett som tjänar sitt syfte genom att just alltid vara likadan? Eller en beskrivning som upplyser och utbildar? Som leder till en fördjupad förståelse för det som det refererar till? Bör man rent ut av gå så långt att man rensar bort inte bara de vilseledande utan även de ur folkbildningsperspektiv intetsägande namnen? Det finns tydligen krafter som argumenterat för att ta bort även namn som apollofjäril för att "de säger ju ingenting". Men det är ju vackert! Det är poesi! Samtidigt som man får säga att en del av ändringarna just åstadkommit mer poesi, gråkantad pärlemorfjäril har t ex ändrats till bäckpärlemorfjäril, nordisk gulfläckig pärlemorfjäril till fjällpärlemorfjäril och allmän gulfläckig pärlemorfjäril till myrpärlemorfjäril.
Många frågor och inga svar. Men en lingvistiskt intressant aspekt av vad jag trodde var ett rent naturvetenskapligt kartläggningsarbete.
PS. Älggräsfjärilen heter numera älggräspärlemorfjäril så att vi alla ska kunna sova lugnt i förvissningen att ingen längre kommer att tro att den är en gräsfjäril med förkärlek för älgar ;-)
Vad är ett namn? Och vad bör det vara? En genom århundradena oföränderlig etikett som tjänar sitt syfte genom att just alltid vara likadan? Eller en beskrivning som upplyser och utbildar? Som leder till en fördjupad förståelse för det som det refererar till? Bör man rent ut av gå så långt att man rensar bort inte bara de vilseledande utan även de ur folkbildningsperspektiv intetsägande namnen? Det finns tydligen krafter som argumenterat för att ta bort även namn som apollofjäril för att "de säger ju ingenting". Men det är ju vackert! Det är poesi! Samtidigt som man får säga att en del av ändringarna just åstadkommit mer poesi, gråkantad pärlemorfjäril har t ex ändrats till bäckpärlemorfjäril, nordisk gulfläckig pärlemorfjäril till fjällpärlemorfjäril och allmän gulfläckig pärlemorfjäril till myrpärlemorfjäril.
Många frågor och inga svar. Men en lingvistiskt intressant aspekt av vad jag trodde var ett rent naturvetenskapligt kartläggningsarbete.
PS. Älggräsfjärilen heter numera älggräspärlemorfjäril så att vi alla ska kunna sova lugnt i förvissningen att ingen längre kommer att tro att den är en gräsfjäril med förkärlek för älgar ;-)
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home