Kartor och utbildning

Igår tog jag en lång promenad genom Malmö, från Ribban och ner på Limhamn, vilket ledde till lite funderingar kring mentala kartor. Som många gånger förut reflekterade jag över att man inte egentligen fattat var en plats ligger förrän man kan ta sig till den på minst två helt olika sätt. Blev t ex paff över att hitta Geijersgatan - där jag tillbringat mycket tid - på ett ställe som jag inte alls hade tänkt.

Och då slog det mig att är det inte detta som är så mycket av modern utbildnings problem? Man lär ungarna - eller för den delen universitetsstudenterna - att ta sig fram till ett visst byggblock i kunskapsmassan från ett håll, men bara ett. Och sen är det ingen som förstått någonting, för sammanhangen mellan kunskapsblocken förblir höljda i dunkel. På pappret en lysande metod - det går snabbt att beta av allt i läroplanen - men i praktiken en katastrof. Både för att förståelsen blir så begränsad från första början, och för att minnet blir så skört - tappa en länk och du har tappat det hela.